”Missförståndet har hittills varit den störste makten på jorden” lär författarinnan Edits Södergran har sagt. Jag förstår inte riktigt vad hon har menat med det. Har jag missförstått det hela? Troligen skulle jag förstå det bättre om jag skulle ha hela sammanhanget, varifrån det citatet är taget ifrån, helt klart för mig. Vilket jag förstås inte riktigt har.

Detta är kanske det som oftast är missförståndets grund at vi rycker ut meningar, ord ur sitt sammanhang och tolkar dem utifrån vår egen utgångspunkt.

Dan Quayle, republikan, USA: vice president 1989-1993 lär ha sagt följande: ”Jag står fast vid alla missförstånd jag förorsakat.” Märkligt nog kan jag tänka mig att jag förstår vad han syftar på. Nämligen att det han har sagt var såsom han har menat det även om det sedan kan ha förklarats som missförstånd.

För egen del är jag övertygad om att jag på riktigt kan missförstå och har missförstått en hel del och kommer säkert att missförstå igen. Det är enligt min mening, helt naturligt, att missförstå.

För egen del tror jag att jag oftast missförstår när jag har lite för bråttom eller helt enkelt kan vara känslig eller lätt sårbar. Samtidigt tror jag att många missförstånd byggs när vi är oklara i våra uttalanden och kanske inte riktigt själva vet vad vi innerst inne tycker i en sak. Då är det lätt att vara tvetydig i sina uttalanden och åsikter och därmed är det helt klart lättare att missförstå.

Jag tror att det bästa sättet att undvika missförstånd är att tala rakt på sak och att ge raka feedback när man inte riktigt förstår det som sägs. Samtidigt går det aldrig att garantera att inte tydlighet också kan missförstås. En sak är säkert vi får lära oss att acceptera att vi ständigt får leva med möjligheten att missförstå och själva blir missförstådda.

När jag själv missförstår är jag självklart inte sen med att säga förlåt! För det är ganska onödigt att vara kvar i missförståndet!