I veckan kom denna vinterns första snö. Det kan inte hjälpas men jag älskar snö. När jag var barn var det inte så jättevanligt med snö. Som jag minns så varade snön ca 2 veckor i min barndoms Ungern. Jag har varken lärt mig att åka skidor eller skridskor. Dessa självklara ingredienser i ett vinterliv fanns inte tillgängliga för mig. Men vi kunde göra snögubbar, kasta snöboll, brottas i snön och det räckte långt! Jag minns fortfarande glädjen som den vita nedfallande snön skapade hos mig.

Nu är ju minnet selektivt. Vintern i min barndoms Ungern kan ha varit mer än två veckor. Men det är så jag minns. Nu förtiden har det hänt att min kusin berättat att de har haft mer snö och kallare i Ungern än vi har haft här i Sverige. Väderleken är föränderlig och det är också minnet.

När jag var på väg till jobbet idag, kom det ett par snöbollar farande i luften mot bilen. Det var två, troligen tonåringar som roade sig med vinterns stora gåva. För egen del blev jag denna gång inte särskilt road. Om snöbollen träffar bilen så kan det leda till ofrivilliga rörelser på ratten som utan tvekan skulle kunna orsaka en olycka.

Tonåringarna tänkte självklart inte på konsekvenserna av att oskyldigt och roligt kasta snöboll mot passerande bilar. Jag stannade bilen och vänligt förklarade att det inte är lämpligt att kasta snöbollar mot bilar. Då böjde sig den största av dem ner mot marken och formade en ny snöboll. För ett kort ögonblick möttes kanske våra blickar. Han lyfte på handen, sen sänkte han det. Det var bra gjort tycker jag! För kanske insåg han att den oskyldiga leken han höll på med kunde få oönskade konsekvenser!

Säg mig den av oss som inte har kastat snöboll mot någon, något som vi inte borde ha gjort men som vi just då tyckte var riktigt, riktigt roligt!

Fast jag är 60 plus ser jag framemot en snörik vinter med mycket lek, snöbollskrig med hustru, barn och barnbarn och ett antal mil i längdskidspåret.

Jag säger bara ett riktigt välkommen till snön. Jag höll på att skriva varmt välkommen men det är ju inte så lämpligt för då smälter allt på en gång och det vill jag helst inte!