Den som läser min blogg har kunnat se att jag har haft ett uppehåll i skrivandet. Jag behöver inte fundera länge för att komma på vad det beror på. Det beror inte på lathet. Det beror inte på att jag har planerat ett uppehåll. Snarare tvärtom. Jag tänkte komma igång efter semestern, men så blev det inte.

Orsaken är enkel. Jag har helt enkelt varit tom i huvudet. Det är farligt att skriva så här för då får kanske de som tycker att jag inte har så mycket att komma med ”vatten på sin kvarn”.

Men det är faktiskt så det har varit. Jag har helt enkelt inte direkt kommit på vad jag skall skriva. Det är sannerligen inte så att det inte har funnit saker och ting att kommentera.

Börsnedgång är utan tvekan tacksamt att kommentera. Jag skulle kunnat utveckla min uppfattning om börsmäklarnas nervositet och småspararnas rädsla att förlora.

Vädret, det ständiga regnandet är också ett outtömbart ämne.  Här hemma har det varit så blött att det knappast har gått att klippa gräset som bara växt högre och högre.

Muammar Gadaffi och hans söner, skulle jag kunna skriva hur mycket som helst om, men det vore helt enkelt slöseri med ord. Gadaffi och hans söner är typexempel på människor som pratar och pratar utan att lyssna på någon annan. De har rätt och alla andra har fel. Skulle jag ha möjlighet att tala med Gadaffi och hans söner skulle jag, outröttligt upprepa, minut efter minut: Ge dig Gadaffi, sluta fördärva, förstöra, bränna ner dem du påstår älska!

Stefan Liv. Plötslig är inte mitt huvud tomt längre. Jag skulle inte vilja skriva om honom! Jag skulle så gärna vilja att han inte var på det där flygplanet med en pilot som enligt uppgift aldrig tidigare flugit den av EU utdömda flygplanstypen.   Jag är inte särskilt hockey intresserad. Men som gammal Jönköpings bo, hejar jag på HV71 och självklart Tre Kronor. Under många år har Stefan Liv varit en dominerande spelare i dessa lag. När olycksbudet kom blev mitt hjärta verkligen ledset och ändå kände jag inte Stefan Liv personligen.  Mina tankar finns hos Stefan Liv och hans familj. Tack Stefan!

När Rysslands president Medvedev, lovar att de ryska flygbolagen skall granskas blir jag en aning bestört och mitt huvud fylls av tankar till bristningsgränsen. Varför? Helt enkelt för att de ryska flygbolagens dåliga standard har varit känt i årtionden utan att något radikalt har hänt. Men nu när ett helt hockeylag utplånats då är det dags att agera.

Det enda trovärdiga i en sådan situation, skulle enligt min mening vara, ett totalt stopp för alla de flygbolag i Ryssland som är kända för att brista i säkerhet. Enligt min mening finns ingen annan väg att skapa trovärdighet.  Flygbolag med flygplan, där bland annat stolarna inte är fastskruvade, där passagerare kan rökande promenera i gången, där bagage kan ligga hur som helst,  skall inte vara tillåtna!

Låt mig återkomma till början av denna blogg. Att vara tom i huvudet kan ett tag vara rätt så befriande, det är kanske till och med nödvändigt för att gå ner i varv, fyllas av långsamhetens lov och få inspiration till fortsatt bloggande!