Jag har en god vän som älskar att dansa. Han för sig elegant på dansgolvet och skulle säkert göra succé i Let´s dance men han är inte någon större kändis och lär då knappas få någon inbjudan att medverka.

Jag kan utan tvekan säga att jag beundrar hans danskunskaper som öppnar vägar till gemenskap bland alla åldrar.

Jag har flera gånger träffat ungdomar som på olika sett har haft svårt att finna sig till rätta i samhället. Flera av dem har det gemensamt att de inte har lärt sig dansa.

Detta är nu förstås inget vetenskapsbaserat uttalande från min sida men min erfarenhet säger mig att många av de ungdomar som far illa i samhället skulle kunna må mycket bättre om de fick chansen att lära sig dansa.

Dans är kreativt, dans sätter igång blodomloppet och skapar glädje. Dans bryter genom blyghetsbarriären och ger en självkänsla man har saknat.

För egen del har jag aldrig lärt mig att dansa men dansar ändå när det ges tillfälle till det. Jag har med åren blivit bättre på att undvika fötterna på den jag dansar med något som annars har varit mitt kännetecken som dansare.  Samt att jag inte alltid kan hålla takten.

Jag har bestämt mig för att om jag dansar så dansar jag för att jag tycker det är roligt och om inte stegen sitter där de skall sitta så är jag väl medveten om att jag inte är Fred Astaire eller ens min dansande vän.

Nyligen läste jag att dans kan förebygga benskörhet. Jag tror att dans kan förebygga utslagning och känslan av värdelöshet. Jag tror att dans kan ge en självkänsla som bär även i motgångar! Sätt gärna igång och dansa!