När jag följer medierna så kan jag ibland få en känsla av att en av de viktigaste sakerna vi människor är mest intresserade av är att följa hur det går för personer som deltar i olika TV-serier. Ensamma mammor, Bonde söker fru, Dansbandskampen, Idol, På spåret är bara några av dessa serier.

Jag skall villigt erkänna att under ledning av Ingvar Oldsberg och Börje Hellberg var jag en trogen tittare av På spåret. Efter att de två har slutat har mitt intresse för serien svalnat.

Bonde söker fru och Dansbandskampen har jag av ren tillfällighet råkat se i några få minuter. Idol har jag sett något avsnitt av för något år sedan men Ensamma mammor har jag enbart hört talas om genom medierna.

Jag kanske är något efter min tid men jag förstår inte riktigt poängen med att offentliggöra sina innersta känslor och tankar gällande kärleken inför uppåt 1 miljoner eller fler människor.

Att tävla i sång och musik kan vara intressant. Men då är det inte tävlingen, vilka kläder, vilken show som förmedlas som är intressant för mig, utan det är just musiken och sången.

Varje lördag då Idol säsongen är igång publiceras artiklar i kvällstidningarna. Oftast är det artiklar som handlar om besvikna deltagare. Någon tycker att hon/han har blivit orättvist behandlad. Någon blir avslöjad för att vederbörande har använt droger. Någon annan blir avslöjad med att inte alls vara nybörjare i branschen. Någon tycker att juryn är skoningslös. Listan på missnöje kan göras lång.

Att få rättvisa i en sång och musik tävling tror jag är något väldigt svårt. Helt enkelt för att vår smak är olika och får faktiskt vara olika! Men rösten, det som bär upp sången, som färgar tonerna, det kan vi bättre bedöma. Visst är melodin avgörande hur en låt faller in i vår sinnestämning men det är rösten som till sist ändå tar tag i mig eller får mig att stänga av.

Jag kan trösta er alla som känner till min oförmåga att hålla en ton rätt, att jag kommer inte att anmäla mig till Idol 2011. Men jag kommer att fortsätta att sjunga för mig själv utan risk för bedömning och jag lovar att jag har riktigt, riktigt roligt!

Ja visst ja! Jag missar sällan ett program av Så skall det låta och ser oftast med glädje på Doobidoo. Men de tävlingarna är helt och hållet på lek och ren underhållning! Sången är oftast jättebra men absolut inte jämn och perfekt. Det tycker jag är kul!